Vemodigt när Hangötidningen kommer ut för sista gången

Vemodigt. Benita Forsman och Birgitta Ekström arbetade för närmare 50 år sedan tillsammans på Hangötidningen som i dag utkommer för sista gången. Bild: Lina Enlund

Birgitta Ekström och Benita Forsman har båda ett förflutet på Hangötidningen som i dag utkommer för sista gången. – Inte kom beskedet att Hangötidningen skulle försvinna så överraskande, men nog är det väldigt tråkigt, säger de.

I Hangö är kanske Birgitta Ekström och Benita Forsman mera kända i sina långvariga roller som museichef och biblioteksfunktionär, men faktum är att de på 1970-talet samtidigt jobbade som redaktörer på Hangötidningen. Och det är en tid de ser tillbaka på med glädje.

– Det var långa dagar och mycket jobb, men man tänkte inte på det. Det var roligt och det var inte bara vi som kom bra överens, det gällde också sätteriet och övrig teknisk personal. Vi var alla goda vänner och redaktionen var vägg i vägg med sätteriet så dit gick man ofta. Det här var ju på den gamla blytiden precis innan datorerna kom. Efter det förändrades stämningen och det ledde till att folk slutade, och på tekniska sidan fick somliga också gå, säger Ekström.

Stilstudie. Benita Forsman och Birgitta Ekström jobbade på 1970-talet tillsammans på Hangötidningen. På den tiden, precis före datorernas tid, var skrivmaskinen det egentliga arbetsredskapet. – Jag hade en urgammal som jag tror hette Continental, Det föll delar av den ibland som sattes i en ask. Den fungerade utan dem också, berättar Ekström. Bild: Raimo Kuittinen/Birgitta Ekströmin arkisto

På 1970-talet fanns Hangötidningen och tryckeriet i det s.k. Liljeforska huset. Tidningen utkom tre gånger i veckan.

– Man fick nog göra allt och man lärde sig väldigt mycket. Man träffade också många människor, fortfarande händer det att folk säger att jag intervjuade dem någon gång på 1970-talet, säger Benita Forsman.

Det lokala först

Hangötidningen har alltid varit mycket lokal och i princip var inget för smått. I stort sett allt bevakades.

– Vi sprang ju på möten och föredrag och allt möjligt. Ett uppdrag jag alltid minns är ett Sjusovartåg där skådespelaren Eva Perander var sjusovaren och årets Miss Sommar Monica Skogsström satt i nattlinne på en bil i täten av tåget. Just det året var programmet extra påkostat då kända artister uppträdde i Casino. Ute hällregnade det, men inne på Casino var det så varmt och hög stämning att vattnet rann också på insidan av fönstren, säger Birgitta Ekström.

En viktig roll hade Raimo Kuittinen, stadens lokala fotograf som också fotade för Hangötidningen. Han bidrog flitigt till tidningen.

– Och han fick rycka ut på de mest märkliga tider och för de mest märkliga ämnen. En gång var vi på plats när en kaktus, Nattens drottning slog ut mitt i natten. För Raimo var det dock inga problem, han var en nattmänniska i allra högsta grad, säger Benita Forsman.

Alltid läst

Såväl Benita Forsman som Birgitta Ekström lämnade sedan tidningen, men som genuina Hangöbor har kontakten bestått. För Hangö och invånarna har tidningen alltid varit viktig.

– Det märktes också på vår tid. Själv började jag läsa den som barn och sedan har jag fortsatt med det, säger Benita Forsman.

Det unika med Hangötidningen var ju att den inte bara var ultralokal, utan också tvåspråkig. På 1970-talet handlade det om en finsk spalt i Pia Piriläs regi, men efterhand växte det finska innehållet.

Klassiker. Bror Lindström tillhörde inventarierna. Här sitter han på 1970-talet vid en blysättmaskin som var tekniken som då gällde. Tids nog skulle datoriseringen ta över, men ny teknik och andra arbetsuppgifter. Bild: Raimo Kuittinen/Birgitta Ekströmin arkisto

– Det var ju en kraftig finsk inflyttning till Hangö, så det fanns ett behov. Samtidigt var ju tidningen uttalat SFP-vänlig och till exempel dåvarande chefredaktören Enok Österlund drog sig inte ifrån att använda tidningen som en plattform, säger Ekström.

Långa anor

Hans Enok Österlund tillhör de klassiska namnen i Hangötidningens historia. Tidningen Hangö grundades 1890 och första chefredaktör var W. E Lindbohm, medan Tor Westerholm (1918–1947) och Enok Österlund (1947–1979) ledde tidningen oavbrutet i över 60 år sammanlagt.

Österlund efterträddes sedan av den blivande riksdagsmannen Rainer Erlund som var chefredaktör fram till 1992.

Ett annat namn som inte går att förbigå i sammanhanget är Nils-Åke Nyberg som gick bort för några veckor sedan. Han medverkade som sportskribent för Hangötidningen i hela 61 år, innan han tackade för sig 2016. Bedriften är minst sagt unik.

Stilstudie. Benita Forsman och Birgitta Ekström jobbade på 1970-talet tillsammans på Hangötidningen. På den tiden, precis före datorernas tid, var skrivmaskinen det egentliga arbetsredskapet. – Jag hade en urgammal som jag tror hette Continental, Det föll delar av den ibland som sattes i en ask. Den fungerade utan dem också, berättar Ekström. Bild: Raimo Kuittinen/Birgitta Ekströmin arkisto

Tidningen har genom åren haft olika skepnader och ägare. KSF Media har ägt Hangötidningen sedan 2012.

Epoken tar slut

Nu efter 130 år tar epoken Hangötidningen dock slut då det sista numret ges ut i dag. För Birgitta Ekström och Benita Forsman känns det vemodigt.

– Det är andra tider nu och beskedet att Hangötidningen skulle läggas ner kom nog inte som en stor överraskning. Jag hade kanske hoppats på att det bara var en svacka och att det skulle bli en fortsättning, men så gick det dock inte. Nog blir det ett stort tomrum och för många känns det kanske som om det är ytterligare något som försvinner från Hangö, säger Forsman.

Samtidigt blir tidningsläsarna inte utan nyheter från Hangö. Det lokala Hangömaterialet styrs nu i stället i ännu högre grad än tidigare till Västra Nyland som ju också ingår i KSF Media och som levt i en symbios med Hangötidningen.

Viktig. Pia Pirilä hade hand om den finska spalten. Bild: Raimo Kuittinen/Birgitta Ekströmin arkisto

En klar skillnad jämfört med tidigare är dock att den finska biten faller bort. I VN ingår enbart svenskspråkigt material, också från Hangö.

– Jag hoppas verkligen att Hangö syns på ett bra sätt i Västra Nyland. Det är ju många tidningar som genom åren försökt göra inbrytningar i Hangö, inte minst på finska, men ingen har lyckats fullt ut. Jag tror ju inte att det grundas en ny tidning nu heller, nyhetsläsandet ser så annorlunda ut i dag, säger Birgitta Ekström.

Mer läsning