Vart är Koverhar på väg?

Fascinationen för det ståtliga och på många sätt så betydelsefulla stålverket väcktes redan då jag som liten pojke besökte fabriken.

För snart en månad sedan kunde Hangö hamn gå ut med en av de kanske positivaste nyheterna för både Hangö och speciellt Lappvik på lång tid. Då gasledningsprojektet Nord Stream 2 i höst avslutas för Koverhar hamns del kommer hamnen att bli den bulkhamn som den så länge visionerats bli.

Förstås är inget ristat i sten, men potentialen finns där och samtliga parters intentioner verkar både uppriktiga och lovande. Trots det är vägen givetvis lång. Om bulkhamnen ska bli framgångsrik behövs säkerligen en elektrifiering av järnvägen. Då närregionen inte har någon bulkindustri, behövs kostnadseffektiva transportsätt till och från hamnen för att locka långväga kunder.

Utvecklingen är extra fascinerande eftersom Koverhar står mig mycket nära på ett flertal sätt. Visserligen arbetade jag aldrig själv vid verket, till skillnad från många andra Hangö- och Lappvikbor. Däremot har både nära och kära arbetat där, jag har besökt fabriken ända sedan barnsben och framför allt fyller Koverhars förflutna, nutid och framtid för tillfället en stor del av mina arbetsdagar. Sedan våren 2018 har Koverhar nämligen varit forskningsobjekt för min pågående doktorsavhandling i historia vid Åbo Akademi.

Fascinationen för det ståtliga och på många sätt så betydelsefulla stålverket väcktes redan då jag som liten pojke besökte fabriken. Intresset för vad stålverket egentligen betydde för Hangö, hur fabriksarbetarna kände för sin arbetsplats och vad som nu skulle hända med Koverhar väcktes däremot den så ödesdigra sommaren 2012.

Den 26 juni 2012 hade jag nyligen börjat arbeta som sommarvikarie på regionaltidningen Västra Nyland. Samma dag stod jag också utanför stålverkets port. Mitt uppdrag var att ta reda på vad som just hade hänt, och vad som skulle hända nu. Jag var chockad, alla var chockade. Kort därefter bestämde jag mig. Det här ville jag följa upp på något annat sätt än enbart genom tidningens spalter.

En forskningsplan om Koverhars konkurs, strukturomvandling och följderna av industrinedläggningar föddes ganska snabbt, men fick mogna. Genom både jobbet som journalist och som Hangöbo följde jag med utvecklingen. Hösten 2017 bestämde jag mig. Jag skulle gå på djupet i förändringen från stålverkets glansdagar genom konkursen och rivningen mot visionen om Koverhar som ett modernt företags- och hamnområde.

På den vägen är jag idag. Varje positiv nyhet om Koverhar är viktig för Hangö, men vad betyder utvecklingen i en större kontext? Vad känner och tänker de som förtjänade sitt levebröd i Koverhar? Och vart är Koverhar och Hangö på väg?

Christoffer Holm