Våra kustvatten mår dåligt trots forskning – Havsmanualen letar reda på var problemen ligger

Kartlägger. Projektledare Matias Scheinin och miljövårdschef Ville Wahteristo vill inte bara veta hur Östersjön mår, de vill ge verktyg åt myndigheter för att få havet att må bättre. Bild: Lina Enlund

Snart börjar huvudsäsongen för projektet Havsmanualen 2. Målet är att få Östersjön att må bättre och ta reda på om övergödda kustvatten skyndar på klimatförändringen.

Nu börjar fältkarteringsdelen för Havsmanualen 2 på allvar. Forskaren Matias Scheinin kommer att ta sin sex meter långa gummibåt och börjar kartlägga hur pass övergödda kustvattnen utanför Hangö och Raseborg är.

– Det räcker inte att veta hur kustvattnen mår. För att kunna göra något måste man också veta varifrån problemen härstammar, säger han.

Havsmanualen 2 strävar efter att beakta den naturliga miljövariationen vid kusten och producera identifieringsverktyg för och noggrann information om näringsbelastningsnivån och -källorna.

Projektet finansieras av Bergsrådinnan Sophie von Julins stiftelse.

Under åtminstone en hel isfri säsong karteras kustvattnen i Raseborg och Hangö. Om projektet får tilläggsfinansiering fortsätter det längre.

Matias Scheinin är forskningschef för projektet.

Projektet förvaltas av miljövårdsavdelningen i Hangö, men staden betalar inget för projektet.

Hangös miljövårdschef Ville Wahteristo var både med och startade projektet och representerar myndigheternas synvinkel i det.

Projektet görs i samarbete med andra miljömyndigheter och -organisationer och andra forskningsprojekt.

Ombord har Scheinin en maskin som mäter allt från salthalt till klorofyll var femte sekund. Under fyra dagar avverkar han 400 sjömil längs Raseborgs och Hangös kust.

Det betyder att prover tas från 25 000 punkter längs kusten. Det kan man jämföra med statens övervakningsprogram där man tar prover från 25 olika platser några gånger om året för att bestämma vattenkvaliteten.

– Men deras program är mycket mera omfattande. Det består av ett stort antal variabler som avspeglar hur haven mår. Vi tar en genväg och fokuserar på det största problemet, säger Ville Wahteristo som är miljöchef i Hangö och förvaltar projektet.

Den rumsligt omfattande provtagningen upprepar med två veckors mellanrum fram till isläggningen. Det ger forskningen ett bredare tidsperspektiv.

– Det är viktigt eftersom till exempel klorofyll som avspeglar övergödning är naturligt högt på våren när växtplankton blommar i öppet hav. Det måste man beakta, säger Scheinin.

Hittar var problemen finns

Det finns mycket forskning om vattenkvaliteten och näringshalterna i Östersjön.

– Ändå mår havet bara sämre och sämre, säger Wahteristo.

Scheinin och Wahteristo insåg att det finns en svaghet någonstans i kedjan mellan forskning och handling. Den vill de komma åt genom att ge verktyg åt myndigheter så att de på ett kostnadseffektivt och exakt sätt kan få information om varifrån problemen kommer.

– Medlen för praktiska åtgärder är knappa. Därför måste åtgärderna vara så effektiva och ändamålsenliga som möjligt samtidigt som de kan följas upp, säger Wahteristo.

Om till exempel en flada är övergödd kan forskarna med hjälp av mätningar och satellitdata med hög precision se varifrån näringen kommer.

Med så exakt information är det enkelt att rikta åtgärder och prioritera rätt, som till exempel åtgärder vid rätt dike.

Då vet miljövårdsmyndigheter var det lönar sig att bygga till exempel en våtmark. En del näring kommer med strömmarna från andra delar av Östersjön och en del finns lagrat vid havsbotten och rivs upp i kraftiga stormar.

– På sådana ställen är det inte så effektivt att bygga våtmarker på land. Just därför är det viktigt att veta varifrån näringen kommer, säger Wahteristo.

Kollar samband med klimatförändringen

Att förbättra vattenkvaliteten i kustvattnen utanför Hangö och Raseborg har många fördelar.

När vatten är övergödda finns mycket alger och få abborrar, flundror och andra efterfrågade matfiskar. Dessutom är övergött vatten grumligt.

– Människor uppskattar klart vatten som till exempel är rikt på fisk, säger Wahteristo.

Det har också kopplingar till klimatet. Det finns redan forskning som bevisar att klimatförändringen ökar övergödningen i kustvattnen.

– Vi kan inte säga att övergödning av kustvattnet i vårt område bidrar till klimatförändringen, men vid sidan om kan vi ta reda på det, säger Scheinin.

Om det är så att övergödda vatten skyndar på klimatförändringen så kan den bromsas med effektiva åtgärder som hindrar näringsämnen att rinna ut i havet.

– Då slår vi två flugor i en smäll, säger Wahteristo.

Mer läsning