Unik forskning visar var havet är övergött – kan ge verktyg i kampen mot globala uppvärmningen

Påverkar. Matias Scheinin berättar att vattnen utanför Hangös södra kust påverkas av Östersjön. Däremot är vattnen mellan Hangö och Bromarv de klaraste vattnen som finns på området projektet berör. Bild: Lina Enlund

Forskaren Matias Scheinin kör längs med Hangös och Raseborgs kust var tredje vecka och samlar in 25000 vattenprov. Målet är att kartlägga exakt var vattnen är övergödda och samtidigt lista ut hur övergödda vatten påverkar klimatet.

Morgondiset håller på att lätta när forskaren Matias Scheinin i Tvärminne gör forskningsbåten redo för en dag på havet. Han kartlägger övergödning i kustvattnen utanför Raseborg och Hangö för projektet Havsmanualen 2.

Han sätter på rören som suger upp vatten bakom båten och kopplar slangarna till maskinen som filtrerar vattnet och automatiskt tar prover medan han kör.

– Vanligtvis skulle man ta prover ute till havs och sedan göra en hel del annat innan man kommer tillbaka till labbet och kan filtrera och testa vattnet. Det hinner hända mycket med vattnet på den tiden.

Var tredje vecka spenderar Scheinin minst tio timmar i fyra dagar i vattnen utanför Raseborg och Hangö. Forskningsbåten mäter ett tjugotal variabler var femte sekund, och under de drygt 450 sjömilen han kör under de fyra dagarna klarar han av att följa exakt samma rutt varje gång.

– Båten är stabil och fungerar bra i hård sjögång. Desto stabilare båten är desto stabilare är resultaten.

Det är ändå inte stor, utan en sex meter lång gummibåt. Den ska kunna köra nära kusten på halvmeters djup. Och just den här dagen är det tur att båten klarar grunda vatten.

– Det är lågvatten i dag. Det är lite spännande eftersom rutten är planerad nära kusten där det nätt och jämnt går att köra över huvud taget. Så nu är det väldigt grunt och mycket grynnor.

Scheinin har satt ut egna markeringar på sin karta med grynnor. Alla finns inte med på ett vanligt sjökort eftersom de flesta båtarna inte kör där han kör.

Just i dag är få andra ute på sjön förutom militärbåtar, en svanfamilj och en flock skarvar. Men under högsäsongen har Scheinin fått hålla ögonen öppna, speciellt i små vikar.

– Plötsligt kan det vara någon som simmar där. Man måste förstås alltid vara uppmärksam när man kör båt, men jag kör på ställen där folk inte förväntar sig båtar så jag får vara extra försiktig.

Visar resultat i realtid

Vi åker in i en flada sydväst om Tvärminne zoologiska station. En kanal förenar fladan med vatten från Ekenäs- och Pojohållet. Scheinin kollar på en liten skärm som visar värden i realtid. Den visar inte allt, men han kan se att salthalten är låg och vattnet grumligt.

– Om kanalen vore stängd skulle fladan antagligen ha högre salthalt och mindre organiskt material. Det är speciellt från Pojoviken som det kommer organiskt material.

Men värdena som Scheinin ser i realtid är bara en del av värdena maskinen i båten mäter. Det han ser ger en fingervisning, men visar inte helheten.

– Egentligen berättar de inte mycket mer än att mätinstrumenten fungerar. Det är när vi har alla värden och analyserar dem som vi kan säga något om var det är övergött.

Han styr in i en annan bukt.

– Här har jag dykt mycket så jag vet hur det ser ut under ytan. Det gör att jag har en subjektiv uppfattning om att den här fladan mår bra, men mätresultaten kommer ge en objektiv bild av hur det är.

Åker längs kusten

Färden fortsätter längs Hangös södra kust. Med jämna mellanrum åker Scheinin in i en flada. Snart skymtar De fyra vindarnas hus på håll, sedan raden av vita badhytter vid Plagen.

I samband med skyfallen söndagen efter Hangöregattan läckte avloppsvatten ut vid Parkbergen. Forskningsbåten hade gjort sin mätningsrutt veckan före så när Scheinin åkte förbi stränderna syntes inte läckan i resultaten.

– Vattnet blandas om så snabbt här söder om Hangö. Spår av enskilda utsläpp försvinner fort. Men skulle vi ha varit ute den veckan hade sensorerna nog snappat upp det.

Färden går också genom Östra hamnen.

– Eftersom vi tar prover i kustvatten är det naturligt att vi åker via hamnarna, men vi har inte planerat in hamnarna bara för att de är hamnar.

Ökar i värde

Forskarna i Tvärminne började mäta värden i havet genast efter islossningen. Ju längre tid som de mäter värdena i haven, desto mer kan projektet Havsmanualen 2 visa om hur vattenkvaliteten utvecklats över tid.

– Då kan vi följa med hur ingrepp i miljön påverkar vattenkvaliteten negativt eller positivt.

Om exempelvis en våtmark byggs för att hindra närsalter från att rinna ut i havet är det viktigt att veta hur stor effekten är. Det kan mätningar över tid visa.

– Det är viktigt att veta hur stor inverkan en åtgärd har. Ingen vill satsa dyra pengar i onödan.

En del kanske har lagt märke till Scheinin i forskarbåten eftersom han åker samma rutt var tredje vecka.

– När jag tog i land i Bromarv en onsdag kom en nyfiken man fram och pratade eftersom han sett mig flera gånger. Jag tror jag väcker lite uppmärksamhet ibland när jag kör på en del konstiga ställen.

Viktig klimatforskning

Ombord på båten finns också en svart cylinder med något som ser ut som antenner på toppen. Det är en sensor som mäter koldioxidhalten. Den samlar information som kan svara på en viktig fråga.

– Vad innebär övergödning av kustvatten ur ett klimatperspektiv?

Vatten kan fungera som en kolsänka. Det betyder att vatten kan binda koldioxid vilket är bra för miljön eftersom det innebär att koldioxiden som binds inte tar sig ut i atmosfären och bidrar till växthuseffekten.

Men är vattnet övergött finns en hög produktion av växtlighet som sedan bryts ner. Då producerar vattnet koldioxid i stället.

– Vi antar att klimatförändringen innebär mer övergödda vatten, men vi vill veta hur övergödningen påverkar klimatet.

Om övergödning bidrar till klimatkrisen finns det ännu mera att vinna på att förhindra övergödning.

– Bonden vill inte att det dyra gödslet rinner ut i havet utan vill ta tillvara näringen, vattenkvaliteten blir bättre och klimatet tackar. Vad kunde vara bättre än det?

Fakta

Varför görs Havsmanualen 2?

Vattnen vid den finska kusten och hela Östersjön belastas av näringsutsläpp från land.

Projektet strävar efter att beakta den varierande miljön längs kusten och få noggrann information om övergödningen och varifrån den kommer.

Projektet får all finansiering från bergsrådinnan Sofie von Julins stiftelse med ett bidrag på 200 000 euro.

Vad gör forskningsbåten?

Datorn på forskningsbåten mäter olika indikatorer på övergödning som fosfor, kväve, klorofyllhalt och organiskt material.

Samtidigt mäts också värden som till exempel temperatur i vatten och luften, luftfuktighet och salthalt.

Med de resultaten kan forskarna veta exakt var ett prov är taget, hurdana väderförhållanden det var och vilken tid på året provet är taget.

Mer läsning