Unga behöver gränser och uppmärksamhet

Spinner vidare. Matilda Berndtsson, Li Winberg, Jasmin Al-Ramahi, Ines Kojo, Verneri Heinänen och Arthur Alén kommer att jobba med resultaten från enkäten.Bild: Mia Berg-Lundqvist

SkolhälsaResultaten från Skolhälsan 2017 var inte enkom munter läsning för Hangös del. Skolpsykolog Alexandra Lindholm vill ändå framhålla att resultaten är ganska splittrade för Hangös del och att man får vara lite försiktig med att inte dra förhastade slutsatser utifrån enskilda indikatorer.

– Resultaten mellan olika årskullar kan skilja sig ganska stort på en del indikatorer. Vissa årskullar har större inlärningssvårigheter, men också sociala och emotionella problem, konstaterar skolpsykolog Alexandra Lindholm.

Hon tillägger att barn och unga i Finland över lag mår ganska dåligt i dag.

– Men det är sant att Hangö har sämre resultat än landet i övrigt på en del punkter. Men för att få en helhetsbild av läget borde man också jämföra med resultaten från tidigare mätningar, säger Lindholm.

Har Hangö säregna drag som kan förklara resultaten?

– Hangö är ju ganska isolerat ute på udden. Den allmänna utbildningsnivån är rätt låg och det finns en rad andra socioekonomiska faktorer som inte är till fördel. Den tudelning som finns i Finland är kanske ännu tydligare här, funderar Lindholm.

Bristen på andra stadiets utbildning, annat än gymnasierna, kan också vara en bidragande faktor till att man känner hopplöshet inför framtiden, vilket kan synas i flera indikatorer såsom exempelvis bristen på mål och mening.

Förhöjd självkänsla

En viktig del av enkäten om skolhälsan är att också eleverna ska inkluderas i det förestående preventiva arbetet. Förra veckans måndag samlades ungdomsråd från Västnyland till ett seminarium arrangerat av LAPE (program för utveckling av barn- och familjetjänster). Matilda Berndtsson, Li Winberg och Ines Kojo representerade Hangö högstadium och Arthur Allén, Jasmin Al-Ramahi och Verner Heinänen representerade Hankoniemen yläaste. Ungdomsråden hade fått i uppgift att närmare analysera elva av indikatorerna i enkäten och delge sina tankar om resultaten.

Hangö presterade sämst eller klart lägre än genomsnittet på sex av punkterna; om det känns som att livet har mål och mening, om man känner sig värdefull och att livet är under kontroll, om man gillar att gå i skolan, har god kommunikation med sina föräldrar och synen på nykterhet. Den anmärkningsvärt låga andelen som uppgav att de aldrig använder alkohol, 44,2 procent, ansåg ungdomsrådet vara speciellt bekymmersamt. Motsvarande siffra för hela landet är 61,7 procent. De trodde att grupptryck, brist på fritidssysselsättning och lättillgängligheten var kan förklara resultatet.

Känslan av att livet har mål och mening och att man är värdefull går långt hand i hand. Här efterlyste ungdomsrådet mera stöd och uppmuntran från såväl föräldrarna som skolan. Men kanske framför allt mera satsningar på en förhöjd självkänsla och mera studiehandledning, att få de unga att förstå att Hangöungdomarna har samma chanser som andra till universitetsstudier och krävande jobb.

Ungdomsrådet gladde sig över resultaten som visar att Hangö är bäst i landet då det gäller avsaknad av skolmobbning (åk 8-9), att ha minst en nära vän och förmågan att känna sig avslappnad. De framförde här små skolor, en god samhörighet och korta avstånd som förklaringar till de hoppingivande resultaten.

Vägkost

Alexandra Lindholm framhåller att man redan nu satsar mycket på det preventiva arbetet inom skolan, bland annat genom att erbjuda föreläsningar för såväl föräldrar som elever. Hon konstaterar att det är lätt att känna sig otillräcklig som förälder, men hon har två handfasta råd som man kommer långt med. Det första är att sätta tydliga gränser för barnen.

– Det är ett sätt att visa barnet att du bryr dig, att du vill att de är trygga.

Lindholms andra råd är att visa intresse för ditt barn.

– Fråga till exempel hur dagen varit i skolan. Barnet känner sig då sett och bekräftat och det sänker tröskeln för att upprätthålla en god kommunikation då barnet blir tonåring. Det är små men viktiga gester.

Skolhälsan 2017

I förra veckans HT presenterades resultaten från Skolhälsan 2017 mera i detalj. Om du missade det, finns artikeln till påseende på nätet.