Till sist visste ingen vem som föreslog vad

Nej. Först kom Rolf Nyström med ett förslag som gick emot stadsstyrelsens. Bild: Johanna Lindholm

Mötestekniken haltade när hyreskontraktet för Park fastigheten behandlades i fullmäktige 11.2. De Obundna gjorde sitt yttersta för att undergräva stadsstyrelsens förslag. Men majoriteten ville annorlunda: omröstningen slutade med rösterna 29 för ett långt kontrakt och 2 emot.

I oktober beslöt fullmäktige att Park-huset med tillhörande tomt i Badhusparken säljs till företaget Cigale & Fourmi.

Innan beslutet vunnit laga kraft, lämnade De Obundnas Eero Koli in besvär till Helsingfors förvaltningsdomstol.

Han vill att domstolen upphäver fullmäktiges beslut, till den del som gäller försäljning av marken.

Det som upptakt till tisdagens möte.

Först hyra, sen sälja

Eftersom staden är rädd att affären skall gå i stöpet, har man i stället formulerat ett hyreskontrakt som löper ända fram till år 2058.

Man ser att det skulle kompensera företagaren Anna Fromond, ifall hon senare inte får köpa tomten.

I förhandlingarna med staden har hon meddelat sig vara villig att investera cirka 300 000 i fastigheten, men det skulle kräva att hon får köpa tomten, vilket också stadsdirektör Denis Strandell påpekade.

Därför har man i kontraktet skrivit in en klausul om företagaren senare kan få köpa tomten.

Mångfacetterat motstånd

Ärendet stötte ändå genast på patrull av Rolf Nyström (Obunden), som ville veta, hur det var möjligt att staden bestämt att sälja tomten.

Enligt honom har fullmäktige aldrig varit införstådd med att också tomten var till salu då man år 2018 godkände listan på fastigheter som staden vill sälja.

Kanslichef Lasse Tallqvist försökte förklara, vilka befogenheter stadsstyrelsen och fullmäktige har att bereda och komplettera frågor som handlar om försäljning.

– Det normala är tjänstemännen bereder ärenden, inte fullmäktige, påpekade han och fortsatte:

– Det vore ju märkligt om fullmäktige enskilt måste besluta att man bereder ett ärende så att man sedan kan fatta beslut om det.

Här inflikade Eero Koli att det är fel att staden nästan skänker bort en miljontomt, då utgångspriset på huset var 66 000 euro.

Företagaren bjöd 122 000 euro för både hus och tomt.

Otydligt förslag

Diskussionen böljade en stund fram och tillbaka.

Dels diskuterade man formaliteter kring beslutsprocessen, dels om det är moraliskt rätt att baka in tomten i paketet.

I något skede föreslog Nyström att allt borde göras om, ackompanjerad av Koli. I samband med att diskussionen tilläts fortsätta, blev det oklart om Nyström avsåg ett förslag om remiss eller inte.

Snart dags att köra fram caterpillars

En brytpunkt kom när Aila Pääkkö (SDP) slog näven i bordet.

– Om varje fastighet som skall säljas behandlas på det här sättet, har vi snart mycket jobb för våra caterpillrars som får meja ner förfallna fastigheter. Fullmäktige har fattat ett beslut att sälja bort fastigheter staden inte behöver för att få pengar. Men när allt drar ut på tiden drar sig folk ur. Av samma anledning förföll anbudet på Iskällaren, sade hon med eftertryck.

Också Torbjörn Ekholm (SFP) undrade om någon räknat på hur stora saneringsskulder staden har.

– Snart sitter vi med ett berg av ruttnande fastigheter.

Vem har gett lov att banda?

I ett annat skede sade Nyström att han bandar mötet på sin telefon.

Yrjö Sahlstedt (SFP) försökte i en taltur föra uppmärksamhet till frågan, Barbro Wikberg (SFP) plockade efter en stund upp bollen:

– Vem har gett lov åt Rolle att banda?

Fullmäktiges ordförande Jouko Kavander (SDP) sade att man visserligen får banda på ett offentligt möte, "så länge det går in genom Rolles öra och hålls i hans huvud".

Inte samma förslag

Sedan förklarades diskussionen avslutad, och Nyström bads upprepa sitt förslag.

Han föreslog nu att ärendet remitteras.

Eftersom fullmäktiges ordförande själv tidigare kört igenom att alla förslag som görs under mötet skall lämnas in skriftligt, började alla famla efter papper och penna.

Då uppmärksammade plötsligt Samlingspartiets Jari Karvinen fullmäktige på, att förslaget som Nyström kom med inte var samma som han tidigare uttalat.

Han fick stöd för sin iakttagelse längre bak i salen, från hörnet där Sannfinländarna och Finlands Kommunistiska Parti sitter.

Vid det här laget utbröt lätt förvirrning, då ingen visste vem som sagt vad: var det Nyström eller Koli som föreslagit eller understött, och hur löd egentligen förslaget?

Slutligen blev det så att Koli formulerade ett förslag om att stadsstyrelsen förslag om uthyrning av tomten inte godkänns, stödd av Nyström.

Kavander lirkade med ledamöterna och undrade om Kolis hand nu var frisk nog att skriva, med hänvisning att Koli en gång tidigare inte på grund av sjuk hand kunnat skriva ner sitt förslag.

Det hjälper att veta vad man vill

Koli lämnade de Obundnas förslag till podiet och situationen lugnade sig så pass att Sture Söderholm (SFP) poängterade att det är den här orsaken han i egenskap av ordförande alltid varit noga med att ledamöterna använder "det lilla ordet föreslår".

Detta för att det skall vara tydligt när det handlar om ett förslag då debatten går het. Samma gäller för ordet "understöder".

Birgitta Gran (VF) vidareutvecklade poängen:

– Jag föreslår att man själv skall veta vad det är man vill föreslå, så att man också kan formulera det.

Hyreskontraktet godkändes

Efter denna verbala långdans, var det dags att rösta om arrendekontraktet.

Endast de Obundna röstade för sitt eget förslag, alla övriga 29 ledamöter höll sig till beredningens.

Nyström och Koli anmälde avvikande åsikt till protokollet.

Efter mötet ställde HT frågan åt ordförande Jouko Kavander, om det är rätt att låta ledamöterna ändra sina förslag här?

– Jag valde att ta det säkra före det osäkra. Vi vill ogärna dra på oss ytterligare besvär eller polisanmälningar för att folk uppfattat saker olika. Och visst kan man ju tänja lite, här i fullmäktige är vi ju alla vänner med varandra, eller hur?

Mer läsning