Nu läser Hangöbarnen språk från ettan

Säg efter. Läraren Heidi Sjögren instruerar förstaklassisterna Edvin Baarman och Lykke Lundqvist. Bild: Peter Lundqvist

Från och med denna höst inleder samtliga ettor i Hangö språkstudier redan i årskurs ett. Detta är två år tidigare än innan.

– Jag tycker det är en positiv förändring, säger Karl-Erik Gustafsson, bildningsdirektör i Hangö.

Det är lagändringen om tidigarelagd språkundervisning som manat fram denna reform. Den fastställer att barn i årskurs ett ska välja att studera det andra inhemska språket eller ett främmande språk. Då bildningsväsendet i Hangö började förbereda sig för lagändringen under våren 2018, hade de två frågor att ta ställning till: vilket språk de skulle satsa på samt lämplig tidpunkt att inleda reformen.

– Vi samlades till ett gemensamt rektorsmöte och diskuterade detta. Från svenskt håll stod det genast klart att det är finska som ska erbjudas i årskurs ett.

Gustafsson konstaterar att valet går i linje med det numera avslutade projektet Toppkompetens 2.0, där ett av delmålen var att stärka kunskaperna i finska hos finlandssvenskarna. Språkvalet faller sig naturligt också med tanke på att finska normalt varit det första språket finlandssvenskar studerar.

Valde engelska

Från finskt håll föll lotten på engelska.

– Också det är logiskt med tanke på att engelska varit det första främmande språket som man studerar i finska grundskolor. Svenskan har kommit med i bilden först i årskurs fyra eller sex, beroende på om man valt A- eller B-svenska, förklarar Gustafsson.

Lagförändringen om den tidigarelagda språkundervisningen träder i kraft först vid årsskiftet (1.1.2020). Man valde trots det att inleda reformen redan från hösten, eftersom det är smidigare än att införa förändringar mitt under ett läsår.

– Årets ettor är de första som provar det nya systemet. Eleverna i årskurs två går enligt gamla systemet och inleder sina språkstudier först i årskurs tre. Det här är ett övergångsår, förklarar Gustafsson.

Tagit från modersmålet

Hangö har av landets högsta undervisningstimmar i årskurs ett och två. Miniminormen innan reformen var nitton undervisningstimmar i veckan, i Hangö har man tjugotvå. Det var därför uteslutet att man skulle lägga till en tjugotredje undervisningstimme på schemat.

– Vi har i stället tagit en timme från modersmålet, där vi erbjuder många extra timmar utöver minimiantalet.

Gustafsson är nöjd över språkreformen och säger att han önskar att man i framtiden kunde erbjuda engelska ännu tidigare för de finlandssvenska barnen och på motsvarande sätt svenska för de finsktalande.

– Det innebär förstås att andra ämnen hamnar ge vika. Det kan också vara krävande för barn med språkliga inlärningssvårigheter. Men i övrigt ser jag bara fördelar, säger han.

Mer läsning