Moderniseras Hangö?

Samhällsutveckling är ett fantastiskt begrepp! Samtidigt som vi alla säkert tror oss veta exakt vad utveckling innebär, är det ett ord som i praktiken kan ha oändligt många innebörder. Det enda som vi i slutändan kan vara överens om är att utveckling innebär förändring, men redan då vi funderar på om utveckling alltid är positivt, eller om det också kan vara negativt, stöter vi på patrull.

Då vi ser på många kommuner i Finland, för att inte tala om landet som helhet, är det självklart att vi har utvecklats. Välfärden, ekonomin och samhället, till och med landets invånare, har tagit stora steg framåt, på ett flertal sätt, under en lång tid. Ändå sedan krigsslutet har Finland stått för en mycket stark tillväxt. Finland har återuppbyggts, industrialiserats, och kanske framförallt moderniserats, eller?

Just nu är Hangö utan tvekan inne i en förändringsfas på många plan, men handlar det om utveckling och modernisering? Tillväxt har vi givetvis på vissa plan, men på långt ifrån alla. En utveckling kan vi också helt klart spåra, exempelvis inom turismen och satsningar på hållbar utveckling. Om vi tar in alla faktorer i ekvationen, såsom stadsutveckling, en minskande befolkning, ekonomi, demokrati, vård och utbildning, blir det mer komplicerat. Sedan kan allt dessutom ändra beroende på ur vilket perspektiv man ser på helheten.

Själv sitter jag för tillfället på två stolar, eller kanske tre. Jag ser på Hangö som Hangöbo, född och uppvuxen i den lilla staden på udden. Dessutom ser jag på staden som tidigare journalist, med all insikt i både konstiga detaljer och komplexa förhållanden det tillför. Slutligen, och just nu i störst mån, ser jag på staden ur forskarens kritiska men också vetgiriga synvinkel.

I den förstnämnda rollen gläder jag mig åt minsta lilla positiva nyhet om min stad, i den sistnämnda funderar jag mycket på begreppet modernisering, och ställer begreppet utveckling mot väggen. Moderniseras Hangö, utvecklas staden mot det bättre, eller står vi i värsta fall inför en kris?

För mig ligger Hangös industri, och den identitet industrin medfört, i fokus. Mitt huvudsakliga forskningsobjekt, det nedlagda stålverket i Koverhar, liksom många andra industrier i Hangö, har nämligen varit symboler för tillväxt och välfärd, samt efterkrigstida återuppbyggnad, industrialisering och utan tvekan även modernisering. Men vad händer då de läggs ner? Går moderniseringen in i väggen, eller möjliggör brytningen en ny modernisering? Det hoppas jag ta reda på. Alternativen är många.

Christoffer Holm

Mer läsning