Mathias Jung brinner för tåg: "Jag har alltid tyckt om rälsbussar"

Samlar. Förutom att fota bilder av tåg så samlar Mathias Jung på föremål som har att göra med tåg. Om någon vill bli av med tågrelaterade föremål är han intresserad. Bild: Sarah Grönstrand

Hangöbon Mathias Jung har ett stort intresse för tåg och speciellt rälsbussar. Han samlar på saker som har att göra med tåg och har dessutom skapat en egen webbsida om just tåg.

Iklädd en liknande skjorta och slips som VR:s konduktörer plockar 17-åriga tågentusiasten Mathias Jung fram en stinslampa, en ficktidtabell från 1987 och en instruktionsbok för chaufförer för loket Sv12-veturi.

– Stinslampan är ombyggd så den kan sättas på ett tåg. Men just nu har jag inte hittat rätt batteri, så den blinkar i stället för att lysa.

– I instruktionsboken står allt om hur man startar och kör loket. Loket var först ett diesellok. Sen byggdes det om till ett ellok, men det funkade inte bra så det byggdes om till diesel igen.

Räddade en liten bit historia

Han har också lyckats få plats med en växelskylt för spår 1 i sin ryggsäck och placerar den på bordet. Den är ett minne av att Hangö station en gång haft två spår före spår 1 revs.

Skylten har Jung hittat år 2016.

– Den låg på marken nära stationen i många månader, nästan ett år.

En vinterkväll när Jung hade vägarna förbi såg han skylten och en av VR:s växelarbetare. Då plockade Jung upp skylten och frågade arbetaren om han får behålla den. Arbetaren blev först upprörd och trodde att Jung skruvat ner skylten.

– På min knaggliga finska försökte jag förklara att skylten legat på marken länge och att det tidigare gått två spår här. Sedan frågade jag om jag får ta hem den.

Arbetaren konstaterade att skylten inte längre behövs.

– Han sa att jag ska ta hem den innan han ångrar sig. Skylten har historiskt värde för Hangö station eftersom spåret och växeln inte längre finns.

Omtyckt. Rälsbussen har en speciell plats i Mathias Jungs hjärta. Drömmen är att jobba som konduktör på en rälsbuss, men det ser han som osannolikt eftersom de sällan har konduktörer nuförtiden. Bild: Sarah Grönstrand

Har en förkärlek för rälsbussen

Att Jung har ett starkt tågintresse råder det ingen tvekan om.

– Jag vet inte hur intresset började. Kanske började det när jag var med min kusin och hans pappa och filmade tåg som körde förbi på olika platser, säger Jung.

Med kusinen och kusinens pappa åkte han också ofta tåg och besökte järnvägsmuseum. Ett sådant besök som han minns extra bra är ett besök till Finland järnvägsmuseum i Hyvinge i samband med VR:s 150 års jubileum år 2012.

Då fick Jung sitta i förarhytten på en rälsbuss på museet.

– Det finns i mitt hjärta. Jag har alltid tyckt om rälsbussar.

När han åker rälsbuss brukar han ibland fråga föraren om han får komma in och se i förarhytten.

– Vissa säger ja gärna. Andra säger nej på grund av säkerhetsrisk.

En rälsbuss han gärna skulle se igen är Dm 12 4402, det vill säga den rälsbuss som brann i Karis i juni 2011.

– Jag vet inte var den finns nu, men jag skulle gärna veta för det skulle vara kul att få se förarhytten igen.

Byggde egen webbsida

Jung fotar och filmar fortfarande tåg. Bilderna och videorna laddar han upp på sitt Instagramkonto "@juna_kuvat".

I början skrev han bildtexterna på svenska, sedan på finska och svenska.

– Men i och med att jag har fått fler följare från utlandet som också vill förstå vad jag skriver har jag börjat skriva på engelska.

För att fira att han haft kontot i fyra år har Jung skaffat en egen logo för Junakuvat.

Han har också skapat en webbsida för tågbilderna. Webbsidan har han byggt på egen hand och under ett dygn har han haft 106 besökare.

– Det var ganska enkelt att bygga sidan, men det är svårare att uppdatera den.

När han har fotat och filmat tåg i Hangö har han sett en hel del nära ögat-situationer vid plankorsningen för fotgängare och cyklister.

– Det är bra att underfarten byggs, annars händer det nog en olycka.

Har framtidsplanerna klara

Drömyrket är att bli konduktör på en rälsbuss, men det ser han ändå som osannolikt eftersom rälsbussar sällan har konduktörer. Men att bli konduktör eller lokförare är målet.

– Hellre konduktör för arbetet innebär att man träffar människor och så vill jag säga något i högtalarna, det skulle vara roligt. Jobbet som lokförare är mer stillsamt.

Hade Jung fått välja hade han genast börjat studera för att bli konduktör i Kouvola efter högstadiet, men för att gå den utbildningen måste man vara över 18.

Därför studerar han logistik vid Yrkesakademin i Österbotten.

– Logistiklinjen har att göra med godstransport och jag får ta busskörkort. Efter det har jag mycket grunder för trafiksäkerhet.

Mer läsning