Ledare: Ljungbo kan ge Brankis en chans

Bild: Harald Grönstrand

Ljungbo är en byggnad som är 1 545 kvadratmeter stor, har en reparationsskuld på upp till 800 000 euro och skulle kosta över 3 miljoner euro att sanera. Till pappers och utseende är det inte mycket som talar för att fastigheten ska användas, speciellt eftersom Ljungbo sakta men säkert förfallit över årtiondena.

Ändå hämtar byggnaden in över 20 000 euro per år. Både Medborgarinstitutet och ett antal orkestrar har verksamhet här, och det för in pengar till staden. Byggnaden används också till en del som förråd, men intäkterna räcker ändå inte till att täcka utgifterna som är över 36 000 euro per år.

Ur ett tjänstemannaperspektiv är det en logisk slutsats att staden bör sälja Ljungbo, men den politiska viljan saknas. Politikerna ser verksamheten i Ljungbo som viktig och vill gärna utveckla den. Alternativet är att dela upp tomten före den säljs, en process som lär ta tid.

Men tid är egentligen något som man inte har. Staden har många tomma fastigheter som långsamt förfaller medan klockan tickar och reparationsskulderna ökar.

Samtidigt är Ljungbos situation i viss mån unik. Fastigheten förfaller samtidigt som det är verksamhet i byggnaden, en kombination som inte är särskilt lyckad. Staden har inga alternativa fastigheter att bjuda ut till de som spelar i band eller deltar i MBI:s kurser.

På andra sidan stan hittar vi Brankis. Här är situationen den motsatta, fastigheterna är i bra skick men man saknar verksamhet. Svenska kulturfonden skjuter gärna in pengar till Brankis så länge det är verksamhet i huset, och man har föreslagit en lösning för att öka användningsgraden. Men kulturfondens lösning kräver en insats av staden, och staden har gjort det klart att man inte vill stödja verksamheten så länge som man har många egna tomma fastigheter.

Tänk om här finns en vinn-vinn-situation? Tänk om verksamheten på Ljungbo till stora delar kan flytta över till Brankis? Staden klarar av att erbjuda fastigheter som inte förfaller, verksamheten som varit på Ljungbo bevaras men på annan plats och Brankis får i gång sin verksamhet som behövs för att få understöd av kulturfonden. Med ett tomt Ljungbo skulle den politiska viljan att sälja fastigheten öka markant.

I så fall skulle stadens största utmaning vara att hitta en köpare som ser potential i Ljungbo.