Lappviksbor tröttnade på dyr fjärrvärme – vill ha tomt av Hangö för att bygga ett eget värmeverk

Tar tag i saken. Markus Leiman är trött på att fjärrvärmen i Lappvik är betydligt dyrare än den är i Ekenäs eller Hangö. Bild: Harald Grönstrand

I åratal har Lappviksbor klagat över att fjärrvärmen är för dyr. Priset beror på volymerna, en småskalig produktion blir dyrare än en större. Men det finns de som inte nöjer sig med den förklaringen, och nu utreder Markus Leiman om Lappviksborna kan bygga ett eget värmeverk.

– För att få liv i Lappvik så måste kostnaderna vara sakliga. Nu har det gått så långt med fjärrvärmepriserna att folk flyttar bort, bristningsgränsen är nådd. Det är också svårt att sälja lägenheter när fjärrvärmekostnaderna är så höga, säger Lappviksbon Markus Leiman.

Han är en av många Lappviksbor som fått nog av de höga fjärrvärmekostnaderna. Fjärrvärmens megawattpris i Lappvik är betydligt dyrare än i Hangö eller Ekenäs, och trots att byborna träffat representanter från Raseborgs trä som har hand om fjärrvärmeverket upplever man att ingenting hänt.

– De har monopol på fjärrvärmen och utnyttjar det hänsynslöst. Prisskillnaden jämfört med andra orter är stor, och inom husbolaget har vi till och med övervägt gå tillbaka till att värma med olja.

Höga priser beror på höga kostnader

På Raseborgs Trä medger vd Johan Engström att fjärrvärmepriserna i Lappvik är dyrare än i Ekenäs och Hangö. Priset förklarar han med produktionens storlek och investeringskostnaderna.

– Det är i inga fall som så att vi sätter mer pengar i våra fickor. Men det stämmer att fjärrvärmepriserna i Lappvik är högre, de är 35–40 procent dyrare än i Ekenäs och Hangö, och dyrare var de redan då fastighetsägarna beslöt att ansluta sig, säger Engström.

Han berättar att målsättningen i tiderna varit att få ner värmekostnaderna i Lappvik. Tidigare värmdes fastigheterna med lätt brännolja och äldre värmepannor, och efter att fastigheterna kopplades in i värmeverket sjönk förbrukningen.

Värmeverket i Lappvik har en effekt på en megawatt. Man kunde producera mer värme, men behovet i Lappvik är inte tillräckligt stort för det. Om produktionen var större skulle kostnaderna gå ner.

– Prisbilden är helt beroende av storleken på produktionen. Investeringskostnaderna är också relativt stora i jämförelse med ett 20 megawatts värmeverk, men ett alternativ som skulle dra ner kostnaderna är till exempel ifall vi skulle leverera värme också till industrin eller fler skulle flytta till Lappvik, säger Engström.

Utreder alternativ

För att få ner fjärrvärmepriserna har Markus Leiman nu lämnat in tre olika kommuninitiativ till Hangö stad. I dem kräver han och ett antal Lappviksbor att staden gör något åt fjärrvärmekostnaderna, reparerar de trasiga vägarna samt ordnar ett antal evenemang i Lappvik.

– Vi har en bra byaanda. Vi har redan gjort mycket så jag är hoppfull, nu hoppas jag bara att vi får tillräckligt med genomslagskraft, säger Leiman.

Men kommuninitiativen är inte det enda som Leiman gjort för att få bukt på fjärrvärmekostnaderna. Han har också varit i kontakt med NTM-centralen och har planer på att bryta Raseborgs träs monopol på fjärrvärme.

– Det kostar runt två miljoner euro att bygga en fjärrvärmecentral. Om vi får motsvarande pengar i EU-stöd kan vi bygga en egen värmecentral, förutsatt att vi får en tomt av staden, säger Leiman.

Dessutom skulle han gärna se att det satsas pengar på idrottsplanen, servicen i Lappvik och gärna i något slags kafé.

– Vi behöver pengar för att ha möjligheter att göra något. Men mycket är på gång, jag tror att det inom två år kommer att ha hänt mycket här, säger Markus Leiman.