Invånare opponerar sig mot skolstängning

Ovisst. Anna Price hoppas att också de två yngsta barnen ska kunna gå i Hangöby skola. Så som det ser ut nu är det osäkert. Bild: Lina Enlund

Hangöby skola och Hangonkylän koulu är stängningshotade. Opinionen mot stängningen växer bland Hangöborna. I den privata Facebookgruppen Pro Hangöby skola går debatten het.

En av de för tillfället närmare tvåhundra medlemmarna i Facebookgruppen är Hangöbon och föräldern Anna Price. Hon vill att Hangöby skola ska få finnas kvar.

– Jag förstår inte beslutsfattarnas ovilja att satsa på oss, säger hon.

Anna Price har tre söner: den äldsta går på ettan i Hangöby skola och hon hade tänkt att de två yngre också skulle få gå där. Nu kan hon behöva tänka om.

Hon förespråkar en modell där den svensk- och finskspråkiga skolan skulle finnas under samma tak. Det skulle stärka samarbetet över språkgränserna. Samtidigt anser hon att en sådan modell kunde locka barnfamiljer att flytta till Hangö.

– Hangö saknar helt språkbadsverksamhet. Att slå ihop de två skolorna skulle vara det enda rätta.

Dålig inomhusluft oroar

Enligt bildningsnämndens förslag ska Hangöby skola stängas den 1 augusti 2022 och Hangonkylän koulu den 1 augusti 2021. Eleverna vid Hangöby skola ska flyttas till Hangö centralskola.

Anna Price vet att vissa elever har flyttats till Hangöby skola på grund av symtom som har att göra med den dåliga inomhusluften i Centralskolan.

– Vad som händer med de här eleverna är öppet, säger hon och förklarar att hon upplever att staden sopar de stora problemen med inomhusluften under mattan.

Vad gör staden åt problemen med inomhusluften?

– Det tas prover och luftkvaliteten följs med. Jag vill inte vara med om att stänga en skola och flytta eleverna till en annan skola där luftkvaliteten är dålig, säger Helena Lesch-Saarinen, medlem i stadsstyrelsen och fullmäktige (SFP).

Hon förstår att många invånare är engagerade och frustrerade över stängningshotet. Men hon står fast vid beslutet att stänga de två skolorna. Orsakerna är det minskande elevunderlaget, stadens dåliga ekonomi och behovet av sparåtgärder.

Ekonomi är det inte frågan om

Hangöbon Henry Holmgård är kritisk till att staden hänvisar till ekonomifrågor. Han hävdar att det handlar om prioriteringar:

– Staden vill avveckla skolan. Ekonomi är det inte frågan om. Staden har investerat bland annat i hamnen, Koverhar, fiskhanteringshallen och Drottningberg. Avkastningen av de investeringarna borde användas till kommunen. Det finns nog pengar.

Så du menar att det handlar om vad staden väljer att sätta pengar på?

– Ja, så ser jag det. Och jag anser att barnen är oerhört viktiga. Och utbildningsfrågor.

Men, säger han, i Hangös strategi 2025 prioriteras varken barn, familjer eller utbildning. Däremot får till exempel turismen och företagsverksamheten stort fokus.

Hur ser du på stadens prioriteringar, Helena Lesch-Saarinen?

– Jag vet att många upplever att den lilla människan glöms bort när de stora budgetfrågorna är aktuella. Jag har vädjat till unga invånare att engagera sig i den lokala politiken för att få sina röster hörda. Vi behöver unga beslutsfattare. Det är för dem vi tar beslut. Det behövs flera unga personer med i fullmäktige, säger hon.

Strategin, säger hon, ska uppdateras och bearbetas under hösten.

– Barn och unga ska definitivt vara en tyngdpunkt i den nya strategin. Vi måste få klart vad vi kan göra för att Hangö ska bli attraktivt också för barnfamiljerna och hur vi ska förhindra bortflyttningen. Jag är besviken att jag personligen inte lyckats med det arbetet, säger Helena Lesch-Saarinen.

Har invånarna möjlighet att påverka beslutet om skolornas framtid i det här skedet?

– De ska nu vara i aktiv kontakt med beslutsfattarna och försöka påverka den vägen. Det är det enda sättet nu, säger Helena Lesch-Saarinen.

Och, tillägger hon:

– Sedan ska de som är engagerade ställa upp i kommunalvalet.

"Ärendet har haft expressfart"

Också Henry Holmgård efterlyser flera unga personer med i lokalpolitiken.

– Det stora problemet i Hangö är att barnfamiljer påverkas av frågor som sextioplussare beslutar om i fullmäktige, och de har inte rätt kompetensområde. De unga borde vara mera med och ta beslut som rör dem, säger han.

Han är överraskad över den sällsynt snabba tidtabellen ärendet om skolorna har haft.

– Det har haft expressfart. Ärenden brukar aldrig avancera med en sådan här takt.

Det här håller Helena Lesch-Saarinen inte med om. Hon säger att ärendet har varit aktuellt en längre tid och inte varit någon överraskning för beslutsfattarna.

Den 9 juni ska de eventuella skolstängningarna behandlas i fullmäktige.

Kommer fullmäktige att ta ett konkret beslut då?

– Ett eller annat beslut blir det nog. Ärendet remitteras tror jag. Men vi får se. Vi har ett val inom snar framtid, säger Helena Lesch-Saarinen.

Mer läsning