Idrotten befinner sig i en svacka

Planerare. Krista Grundström och Tommy Gröndahl är nyckelpersoner vid planerandet av stadens motionsutbud. Bild: Mia Berg-Lundqvist

Utflyttningen är ett problem, men bristen på talkoanda är mera oroande. Men det finns också ljusglimtar, såsom nya konditionstrappor och motionssedlar för förstaklassarna.

– Motion är viktigt för alla, det påverkar ditt allmänna välbefinnande, säger Krista Grundström, specialidrottsplanerare vid Hangö stad.

Hon tillägger att stadens uppgift är att erbjuda motion för folk i alla åldrar. Man skall speciellt sträva efter att vara ett lågtröskelalternativ för människor som naturligt inte skulle uppsöka idrottsbaserade verksamheter.

– Vi vill vara ett komplement, inte konkurrera med föreningarnas utbud, säger Grundström.

– Och inte heller med någon privat aktör, inflikar ungdoms- och idrottschef Tommy Gröndahl.

Egoistiskt tänk

Utöver att staden själv bistår med motionstjänster, hör det också till kommunens uppgifter att stöda föreningarna och stadens toppidrottare, som tyvärr inte är så många just nu.

– Vi lever i en tid då hela idrotten, både lagidrotten och den individuella, befinner sig i en svacka, säger Gröndahl.

Under hans tid har det aldrig sett så mörkt ut som nu. Utflyttningen som gör att det finns färre barn är bara en delorsak. Det som oroar honom mera är en allmän uppgivenhet och brist på talkoanda. Det är svårt att få vuxna engagerade och ställa upp ideellt.

– Det finns ett slags egoistiskt tänk, som egentligen gäller för hela Västnyland. Jag är själv hemma från Åboland och där är talkoandan en helt annan, för att inte tala om Österbotten.

Ledd grupp. På måndagseftermiddagar håller man drop-in-klasser för seniorer i nya motionssalen. Här instruerar idrottsledare Heidi Johansson sina adepter. Bild: Mia Berg-Lundqvist

Han är också bekymrad över att föräldrarna inte lär ut om pliktkänsla och åtaganden till sina barn, speciellt de som är aktiva inom lag.

– Man kan inte komma och gå hur man vill om man är med i ett lag. Tyvärr ser vi ganska mycket av det i Hangö.

Gröndahl säger att han beklagar att han låter så pessimistisk, men att detta tyvärr är läget i dag. Han tror att man måste börja samarbeta mera inom Västnyland, också på juniornivå.

Populär konditionssal

För snart ett år sedan öppnades den nya styrketräningslokalen i idrottshusets andra våning, ett tillskott som visat sig populärt bland många Hangöbor. Ungefär 800–900 personer har löst ut nycklar till salen, vilket är dryga 200 fler än då endast det gamla gymmet i nedre våningen fanns.

– I något skede börjar väggen komma emot. Vi betjänar redan nu nästan tio procent av Hangös befolkning, säger Gröndahl.

Under första året var kostnaden 25 euro per halvår för Hangöborna, 50 euro för icke fast boende. Från och med årsskiftet har summan stigit med två euro per halvår för att täcka underhållskostnaderna.

– Trots att konditionssalen blivit populär vill jag betona att vi aldrig varit ute efter att konkurrera med någon privat aktör. Om man jämför med exempelvis Steel Studio har de ett mer välutrustat gym och även i övrigt en verksamhet som är mer avancerad, säger Gröndahl.

Inte oproblematiskt Har ni fått respons på den här problematiken?

– Jo, främst på det låga priset, vilket jag kan ha viss förståelse för. Men det finns också många Hangöbor som inte skulle ha råd med ett medlemskap i ett vanligt privat gym. Vi vill vara ett lågtröskelalternativ för de människorna.

En fråga som framförts är huruvida det är principiellt rätt att man erbjuder gymmet för alla.

Tycker du att det borde begränsas till vissa grupper, exempelvis studerande, pensionärer, arbetslösa et cetera?

– Det har förts diskussioner om detta. Största anledningen till nuvarande system är att vi ville göra det så enkelt som möjligt. Vi har inte personalresurser att utreda folks bakgrund och inkomster, säger Gröndahl.

Motionssedlar för ettor

En glad nyhet för alla motionsglada är att en ny konditionstrappa finns inskriven i investeringsbudgeten för detta år. Trappan, som ska bli cirka sextio meter lång, är planerad till Lillmärsans rekreationsområde.

– Den har varit efterfrågad, så det känns roligt att det nu blir av. Min vision är att vi på sikt skulle få ytterligare någon konditionstrappa, funderar Gröndahl.

Grundström gläds för sin del över en motion som ursprungligen inlämnades av Barbro Wikberg (SFP). Wikbergs förslag var att mindre bemedlade familjer skulle få en motionssedel på 30 euro. Den bakomliggande tanken var att också dessa barn ska få en chans att gå med i verksamheter.

Då förslaget kom till utlåtande till Gröndahl och bildningsdirektör Karl-Erik Gustafsson gjorde de ett motförslag om att höja summan till 50 euro. Därtill ville de slopa delen om att sedeln endast skulle tilldelas mindre bemedlade, eftersom det är svårt att göra en exakt gränsdragning.

– Från och med hösten kommer alla som börjar årskurs ett att få en motionssedel på 50 euro, informerar Gröndahl.

Totalt berör detta cirka sjuttio elever. Utgiften delas mellan bildnings- och idrottsväsendet. Hösten 2020 är ett provår, efter det sker en utvärdering om eventuell fortsättning.

Mer läsning