HC HIK startade om och fick vind i seglen

Kvar. Fredrik Häggroth är en av få spelare som fortsatte i HIK efter ligaåren. Bild: Thomas Sundström

Det spelas inte ligahandboll i Hangö mera, men trots det har man vind i seglen. Och det gäller inte bara herrlaget, hela HIK-handbollen mår ganska bra just nu.

– Jag vet att det fanns olika åsikter om detta, men med facit på hand var det här det enda alternativet, säger HC HIK:s ordförande Janne Sarpoma.

Och det han talar om är förstås HIK-handbollens beslut från i våras då man beslöt att avstå från sin plats i herrarnas FM-liga. Två år med enbart förluster i FM-ligans grundserie fick räcka till.

Nu återfinns man i stället i herrarnas division 2. Resultatmässigt har det gått så där – efter söndagens hemmaförlust med 24–29 mot Cocks akademilag har HIK nu saldot tre segrar och sex förluster.

– Men det som kanske är mest viktigt är att vi har spelglädje och iver i laget. Och så är det klart att det är litet lättare om det kommer någon seger nu och då också, säger Sarpoma.

Nytt lag

Beslutet att ge bort ligaplatsen fick sina konsekvenser. En stor del av de rutinerade spelarna tackade för sig och laget föryngrades kraftigt.

– För min egen del var det klart att jag ville fortsätta spela handboll och så länge jag bor i Hangö var det ganska givet att det skulle bli i HIK, säger 18-åriga Fredrik Häggroth – en av få spelare som finns kvar i truppen.

I övrigt har omställningen varit stor. Det var redan fråga om man skulle få ihop ett lag över huvud taget.

– Men där gjorde Patrik Rosendahl ett stort jobb, han tog initiativet och såg till att vi fick med tillräckligt många spelare, säger Teppo Puputti, vice ordförande och den verkliga HIK-ikonen.

Hjälp från Ekenäs

Viss hjälp fick man också från Ekenäs. Ett halvt dussin spelare, samt tränaren Mats Sundström flyttade över till Hangö.

– Det var nog inte något organiserat samarbete mellan föreningarna, utan det blev så här. Jag fick frågan om jag kunde komma och hjälpa till och jag trivs bra, säger Sundström som leder laget under matcherna då Patrik Rosendahl själv spelar.

HIK, som hade ont om spelare i ligan, har därmed plötsligt en bred trupp i division 2. Med ett tjugotal spelare, främst unga, har man en fin grund att bygga på.

– Jag vet ju inte hur det såg ut på träningarna under ligaåren och hur tungt det var när det bara kom förluster, men nu känns det positivt. Vi har en bra stämning och mycket folk på träningarna, säger Mats Sundström.

Inget avancemang

I tabellen ligger HIK på en femte plats. Så mycket högre än så lär man dock inte placera sig.

– Den här serien har varit hårdare än väntat i år. Vi hade kanske hoppats på att kämpa om avancemang till division 1, men det får vänta, säger Puputti.

Det var också i division 1 som HIK spelade under många år, innan man slutligen valde att söka en ligaplats. Där blev det alltså två år innan man tackade för sig.

– Men det var ändå rätt val att vi gick med så att vi fick pröva på det. Men sedan insåg vi kanske inte riktigt hur mycket det egentligen krävdes och förstås kan man alltid spekulera – hade vi vunnit någon match när vi hade chansen hade det kunnat ser annorlunda ut, säger Teppo Puputti.

Mycket ansvar

Men nu är det division 2 som gäller och mot Cocks såg det länge lovande ut. En svacka i mitten av andra halvlek blev dock dyrköpt.

– Vi saknade en rad spelare på grund av skador. Det märktes framför allt i mittförsvaret där vi fick prova mycket, säger Mats Sundström.

I HIK var Linus Rosendal viktig i anfallet. Fredrik Häggroth tillhörde också nyckelspelarna.

– Det är fint att få ansvar, men det är klart att det är annorlunda att spela i tvåan jämfört med ligan. Men jag tycker att vi har ett bra lag och det är roligt att spela här, sade Häggroth.

Inte bara herrarna

Positivt är också att Hangöpubliken absolut inte övergett sitt lag. Hemmamatcherna har lockat i snitt över hundra åskådare.

– Det gäller ju inte bara för herrarna. Vi har bra med publik på alla matcher, också när vi spelar med damerna eller juniorerna, säger Tua Westerholm som är styrelsemedlem i HC HIK.

Hon håller också i trådarna för damlaget som också det spelar i division 2. Hittills har det blivit sex poäng på lika många matcher och det ger just nu en sjunde plats i serien med tio lag.

– Men vi är nog ett rent hobbylag som spelar för att det är roligt. Division 2 är en riktigt lämplig nivå för oss, säger Tua Westerholm.

Mer läsning