Fakta under ytan fängslar

Marinbiolog. Louise Forsblom har alltid trivts vid vatten och i naturen. Hennes doktorsavhandling handlar om plankton i Östersjön. Bild: Niklas Tallqvist

Louise Forsblom disputerade i maj med en avhandling om plankton i Östersjön. Sedan i mars arbetar hon på Finlands miljöcentral, också där med undervattensmiljöer i fokus.

Plankton har en väldigt central roll i näringskedjan. Växtplankton utgör mat för djurplankton, som i sin tur är viktig föda för till exempel fiskarna. Därtill producerar plankton syre, säger Louise Forsblom när hon förklarar vilken betydelse de här små organismerna har för livet i vattnet.

Louise Forsblom disputerade vid Åbo Akademi den 20 maj i miljö- och marinbiologi med en doktorsavhandling som har titeln Drivers of plankton populations in the Baltic Sea. Hon har undersökt vilken effekt olika miljövariabler har på populationstätheten hos växt- och djurplankton i naturligt tillstånd.

– Genom att identifiera vilka faktorer som är viktiga för arterna får vi också en bättre bild av hur förändringar i klimatet påverkar populationerna och samhällena, säger Louise Forsblom som växte upp i Västnyland och som bedrivit en del av sin forskning i regionen, bland annat vid Novia och Tvärminne zoologiska station.

Flera variabler

I sin avhandling har hon gjort en populationsdynamisk modellering av tidsserier med prover. En av tidsserierna hon använt sig av sträcker sig från 1966 till 2006 och handlar om en väldigt stor mängd data.

Hon har jämfört resultaten från undersökningar i laboratorieförhållanden med uppföljningsdata, för att se om det går att hitta samma effekter på arterna.

Som stöd för processen har hon också själv samlat in plankton.

Miljövariablerna som avhandlingen fokuserar på är salthalt, temperatur, skiktning, näringsämnen och isförhållanden, och av dessa utgör de tre första de främsta faktorerna.

Tidpunkten viktig

Avhandlingen visar att flera av variablerna hade stor inverkan på tätheten hos planktonpopulationerna.

För den undersökta periodens del finns det arter som börjar dyka upp tidigare på våren, till exempel hoppkräftan Acartia. De förändringar som kan skönjas går mer eller mindre i den riktningen, säger Louise Forsblom.

Då man undersöker plankton är det viktigt att beakta säsongsberoende faktorer, betonar hon.

– Om man alltid mäter en planktonart vid samma tidpunkt varje år kan man få helt olika uppfattningar om dess täthet, säger hon och förklarar att osäkerheten då kan bli större i det årliga medeltalet för artens täthet.

Målet klart

Louise Forsblom, född Lindroos, växte upp i Hangö och hon säger att hon alltid trivts vid vatten och i naturen. Det var i gymnasiet som hon slutligen fick klart för sig att det är biologi hon vill satsa på, ett intresse som till stor del växte fram tack vare biologiläraren Helena Lähteenmäki. Följande steg var studier i hydrobiologi vid Helsingfors universitet, vilka inleddes 2009.

År 2015 började Louise Forsblom forska vid dåvarande forskningsinstitutet Aronia, vars säte fanns i Ekenäs.

Opponent i Danmark

Disputationen i Åbo skedde under speciella förhållanden. Opponenten, professor Jacob Carstensen, satt hemma i Danmark och skötte sin del av jobbet med hjälp av videokontakt.

I Åbo hade disputanden sällskap av kustos, professor Kai Lindström, och en datastödperson. Närvarande var också äkta mannen Andreas Forsblom samt de två forskningshandledarna, docenterna Jonna Engström-Öst och Andreas Lindén.

Publiken var ändå mycket större än så, eftersom disputationen sändes på nätet.

– Som mest var det 76 personer som följde med.

Louise Forsblom har nu sedan mars varit anställd som forskare vid Finlands miljöcentral.

– Jag fortsätter att arbeta med data, men nu handlar det om karteringsdata från undervattensmiljöer, säger hon när hon sitter i sitt tillfälliga kontor hemma i Helsingfors.

Inledningsfasen på det nya jobbet sköts i huvudsak per distans.

Mer läsning