Extra föreställning för Brankis

Hoppas på god uppslutning. Nina Häggroth, ordförande för Hangö Brankis, teaterföreningens ordförande Gun-May Venberg och Tonja Nyman sekreterare. Bild: Mia Berg-Lundqvist

Hangö svenska teaterförenings pjäs Tur och Retur har slagit publikrekord. Efter vad som ursprungligen var tänkt som den sista föreställningen, hade 670 personer sett den. Men nu blir det en till föreställning - på vändagen.

Den här sista gången spelar vi för Brankis. Alla intäkter går oavkortat till dem, berättar Gun-May Venberg, som är initiativtagare till välgörenhetsjippot.

Hon berättar att alla genast nappade på idén. Två personer i föreningen hade redan planer för vändagen, men båda ombokade sin kalendrar för att kunna göra föreställningen en gång till.

– Det här är ett riktigt välkommet initiativ, det finns definitivt pengahål att fylla. Vi har med styrelsen bestämt att pengarna som kommer från föreställningen ska gå till förbättringar av scenen, berättar Nina Häggroth, ordförande i föreningen Hangö Brankis.

En fot i Brankis

Att ställa upp för Brankis känns naturligt för teaterföreningen. Dels har man en fot inne i huset genom att vara representerade i Brankis styrelse, dels skulle man gärna i något skede åter börja spela teater i huset. Just den här föreställningen kommer trots allt att spelas i stadshuset, precis som de tidigare föreställningarna.

– Tekniken är något av ett gissel på Brankis. Vi har där inte samma möjligheter som i stadshuset med färdiga högtalare, ljus- och ljudanläggningar. Där kan vi styra allt från läktaren, förklarar Venberg.

– Dessutom saknas det draperier på scenen i Brankis, inflikar Tonja Nyman och tillägger att beträffande akustiken vinner Brankis stort, liksom i stämning för just hembygdsteater.

En besvärlig typ

Upplägget till årets uppsättning, Tur och Retur, föddes redan under fjolåret vid teaterföreningens middag efter sista förställningen. Det stod genast klart att det skulle handla om Hangöbor på vift ute i världen.

– Vi visste också att det skulle finnas en besvärlig typ med på resan, som skulle röjas ur vägen för att senare komma tillbaka. Men de övriga detaljerna har vi filat fram an efter, säger Venberg.

– Vi har fått fundera en hel del över vilka länder gänget skulle besöka; vad finns det exempelvis för landmärken i London som vi kan koppla till Hangö? exemplifierar Nyman.

Manuset har skrivits om flera gånger då rollinnehavare hoppat av projektet och andra kommit till. Några större problem med att hitta hugade skådespelare har de däremot inte haft.

– Det som är största utmaningen är att teatern kräver mycket av ens fritid för en ganska lång period, säger Nyman.

Känd regissör

En orsak till framgången med årets uppsättning tror Venberg och Nyman är att de lyckats engagera en välkänd regissör, Sixten Lundberg. I ett skede såg det riktigt mörkt ut på regissörsfronten, ingen ville ställa upp. Men så omnämnde någon Lundbergs namn, Venberg sökte upp hans nummer på nätet och resten är historia.

– Han har varit en så tålmodig och duktig regissör. Han har gett oss en stor skolning om allt från tajmning, ansiktsuttryck, när man ska börja prata, hur man ska röra sig på scenen, ja i princip allt, säger hon.

– Sixten är en person som kräver näst intill perfektion, han filar och filar på detaljerna. Han har krävt mycket, men gett ännu mera. Vi är mycket tacksamma, säger Nyman.

Mer läsning