Bron och Chydes projekt publikmagnet

Stor uppslutning. Publiken ställde många frågor, men stämningen var god och tillställningen avslutades med applåder. Bild: Johanna Lindholm

Över 100 personer bänkade sig i stadshusets festsal på måndag kväll, för att få senaste nytt om den nya bron, stadens elbilar och Chydes projekt Hangon Läntinen Laituri på Drottningberg. För en gång skulle var det mer ros än ris.

Först på agendan var planerna på den nya järnvägsbron. Erkki Mäkelä från Trafikförvaltningsverket Väylä och Pertti Kaista från planeringsbyrån Sweco, presenterade både siffror och vilka saker som måste beaktas i den tekniska planeringen. Väylä skjuter till cirka 6 miljoner för byggandet av bron, som beräknas stå klar om 2-3 år. Allt annat extra, som trafiklösningar eller övriga anslutningsleder, faller tillsvidare på stadens bord. Inalles kan det handla om en miljon som staden får sticka till.

Placeringen

Stadens jordbyggnadschef Jukka Takala konstaterade att han fått ta emot otaliga förslag om hur bron kunde flyttas till en annan plats. Han konstaterade dock att det inte är möjligt, eftersom det skulle kräva stadsplaneringsåtgärder, en process som kan ta flera år i anspråk.

– Då har nog killarna här tröttnat och gett statens sex miljoner till något annat projekt.

Utförandet

Kaista, som i 40 år planerat broar i Finland och utomlands, sade att det finns ganska många fixerade faktorer som styr. Det är knappa marginaler i placeringen av pelarlinjen som håller upp bron. Utförandet kommer att kräva pålning, då grunden består av ömsom lera, ömsom berg. Med modern teknik kan bron eventuellt göras lite lägre. Också vem som äger marken kring bron avgör dess placering, vilket i sin tur påverkar hur trafiken planeras vid brofästena. Han visade också några tvärsnitt på hur fordonstrafiken kunde samsas med den lätta trafiken. För att bespara fotgängare och cyklister från de värsta vindbyarna kunde man bygga en väderbarriär längs räcket.

Trafiksäkerhet

Trafiksäkerheten, med betoning på skolever, kan lösas antingen genom en rondell eller trafikljus. Staden lutar åt en rondell, som inte till skillnad från trafikljus är beroende av teknik, men inget är ännu fastslaget.

Tillfälliga trafiklösningar

Byggandet av bron beräknas räcka 1,5-2 år, berättade stadsdirektör Denis Strandell. Under den här tiden måste folk välja en annan rutt för att röra sig mellan norra och södra sidan av järnvägen. Den nya underfarten kompenserar delvis för den lätta trafiken, däremot verkar fordonstrafiken vålla stadens fäder huvudbry. Plan A är att dirigera all fordonstrafik till övergången vid Kexen i Hangö Norra. Det kommer dock att bilda proppar i korsningen av Korsmansgatan-Appelgrensvägen-Täktomvägen, liksom i korsningen av Sandövägen-Esplanaden-Appelgrensvägen. Därför är plan B att dirigera antingen den tunga eller övriga fordonstrafiken längs Täktomvägen, förbi gravgårdsbackens bostadsområde och gamla avstjälpningsplatsen ut till stamvägen.

– Det här är knappast så trevligt för dem som bor där, men med 1000 långtradare per dag och risk för halka och trafikstockningar kan det vara ett alternativ, sade Takala.

Konstruktiv publikrespons Publiken deltog flitigt, men sakligt i diskussionen.

Monica Ferm hade ett förslag på hur bron kunde byggas efter modell av Karis järnvägsbro som går ner till stationstorget, vilket skulle lätta på trafiktrycket under byggnadsskedet. Stacy Siivonen undrade om de som planerar bron alls vet hur hårt det kan blåsa i Hangö, och uttryckte tvivel om att den planerade väderväggen uppfyller sitt syfte. Yrjö Sahlstedt sade att det allra viktigaste är att man beaktar invånarnas önskemål och att bron betjänar befolkningens behov. Martti Kalpala kompade:

– Bron betjänar Hangöbor, turister och handeln. Som lösning på blåsten kastade han fram att man slår till med en tunnel av plexiglas och en matta som används på skidorter som gör det bekvämt och tryggt att röra sig till fots eller med cykel.

Pekka Tuunanen undrade om man alls utrett alternativet med en underfart, måste det vara en bro? Väyläs svar att en tunnel blir åtminstone dubbelt så dyr. Johannes Runeberg ville i egenskap av Gunnarstrandare försöka sig om den asfalterade cykel och gångvägen som löper längs hamnstaketet blir kvar. Och Jaakko Laiho hoppades att bron inte kommer att vara klappad och klar nästa gång hangöbornas får information om den, utan att det finns möjlighet att påverka under processen.

Elbil uthyres

Efter bron var det stadens elbilar som förevisades av informatör Nina Näsänen. Hon visade hur privatpersoner genom att logga on på Sectos tjänst kan hyra bilarna, som är två stycken. Tidigare har de endast sått till stadens förfogande. Via videon fick publiken se hur man startar bilen, och tankar den. Instruktionerna läggs så småningom ut på stadens hemsidor. Esko Kari i publiken sade att han som pensionerad trafikpolis var intresserad av hur ansvarsfrågorna ser ut om någon lånar bilen utan att ha rätt att köra eller om man kör onykter. Strandell svarade att körkorten kollas i samband med att man fyller i uthyrningsansökan. I fråga om rattnykterhet får man bara lita på folk och att det i slutändan är på förarens ansvar.

– Vi är inte den första staden som erbjuder den här tjänsten, och mig veterligen har den fungerat bra på andra håll.

Chydes nya bostäder

Sist, men inte minst, presenterade Jan-Erik "Chyde" Chydenius projektet Hangon Läntinen Laituri på Drottningberg.

Han sade att han länge varit tveksam att ta sig an projektet på området som förfulat staden sedan berget sprängdes bort. Men via en räcka händelser, ställdes han inför valet att försöka göra något bättre av området eller att göra inget alls. Namnet kommer från en skylt som fanns på Granitborgen längs vägen som går längs vattnet "Kuningatarvuoren Laituri." Chyde ville dock inte belastas med de negativa associationer som namnet Drottningberg bär, så därför blev det västra bryggan i stället.

Enhetlig placering

Nu har bolaget en byggrätt på 7200 kvadratmeter av det totala området, fördelat på kvarteren 130, 134 och 135. På tomterna 134 och 135 planeras 40-45 bilplatser under tak på vardera tomt, inklusive bomskydd. Bostäderna blir mellan 95-100 stycken, av vilka ettor cirka 35 stycken, tvåor cirka 20, treor cirka 35 och resten, 5-7 stycken, större lägenheter på 100,130 och 150 kvadratmeter. Alla bostäder har havsutsikt och lägenheterna har stora inglasade balkonger som bildar ett eget uterum. Husens färg eller fasadmaterial är ännu inte bestämda, de slås fast i miljönämnden.

Nya skattebetalare

Tidtabellen är rask. Om allt går väl, så påbörjas arbetet i april-maj 2020. Planerna är att bygga 23-28 bostäder åt gången, och sälja efter hand.

De som täcker mest havsutsikt byggs först. Alla hus får tillgång till jordvärme och där det är ändamålsenligt används solenergi. Dessutom finns elbilsreservering i samtliga hus. Chyde hoppas bostäderna skall locka nya skattebetalare till staden:

– Vi vet att utan dem fusioneras vi snart med närmaste kommun.

Av de 96 bostäder bolaget hittills byggt är 16 % av de boende skrivna i Hangö.

Vad: Nästa invånarkväll handlar det om hur man kan återvinna plast. Sakkunnig från Rosk'n'roll är Linnea Skogberg

När & Var: Torsdagen 21.11 kl 18.00-19.30 i Stadshusets festsal.

Varför: Plast är ett av vår tids största avfallsproblem och ett verkligt hot mot ekosystemen, bland annat i världshaven.

Staden planerar att påbörja plastinsamling i Hangö vid fastigheter. Kom gärna och få råd om hur man kommer i gång, vad som kan återvinnas och vad som skall i vanliga soporna, hur ren bör plasten vara med mera.

Mer läsning