Berggatan

Det råder en helt befogad oro över att gågatan i Hangö, Berggatan, sakta kommer att tyna bort. För egen del hörde jag för flera år sedan rykten om att Alko skulle flytta från Berggatan till en ny K-Market på andra sidan järnvägen.

Det var med andra ord lätt att räkna ut att S-kedjan skulle följa efter, enligt samma mönster som förekommer i andra städer.

På kort tid har inte bara Alko flyttat utan också Nordea stängt sitt kontor och skobutiken stängt helt och hållet. Den utmärkta husgerådsaffären, ram- och konstaffären likaså samt kaféet som var en populär träffpunkt för många som handlat på torget om lördagarna har försvunnit. Längs Berggatan skvallrar allt fler tomma skyltfönster om olönsamhet och bortglömdhet.

Än finns många fina små "stenfotsaffärer" kvar – husgeråd säljs i kombination med kosmetik och fotoaffären samt pappers- och bokhandeln fyller en del av behovet av konst – och ett nytt kafé öppnades i ena ändan av Alkos lokal. Här finns också en biograf som har satsat på ett fungerande koncept.

Och miljön är trivsam.

En kort rundtur och fråga i form av en kvasigallup visar mycket riktigt att det finns en stor oro för framtiden.

Klart är i alla fall att det behövs en hel del nytänk om Berggatan ska få liv igen.

Lika klart är det att det grundläggande problemet är det sviktande befolkningsunderlaget, familjer som vågar satsa på att bosätta sig i Hangö.

Skolor finns, inklusive gymnasier som har kunnat uppvisa ett bra resultat i studentskrivningarna. Bomiljön är unik och fin, bostäder finns till ett överkomligt pris och avståndet till stadskärnan i Helsingfors bara cirka 120 kilometer, till Stor–Helsingfors – Esbo, Grankulla – ännu mindre.

Med en snabb, med avgångar ett par gånger i timmen mellan klockan 6 och klockan 23 fungerande tågförbindelse längs kustbanan mellan Hangö och Helsingfors skulle pendlandet mellan en arbetsplats i Helsingfors, Kyrkslätt, Sjundeå, Ingå, Karis och Ekenäs minska familjers boendekostnader och antagligen sikt också öka intresset företagsetableringen på alla orter längs kustbanan.

Finns här en potential för samarbete mellan kommunerna som ligger längs kustbanan?

Men tillbaka till Berggatan.

En liten rundfråga bland en del av företagarna vid Berggatan visar att om de skulle få välja skulle de butikslokaler som står tomma i dag få en skobutik, eventuellt med en skomakare i anslutning till denna, ytterligare ett kafé samt gärna någon form av "lätt" matservering. En musikaffär och "någonting" för herrar – elektronik? Kläder?

Två saker nämns som viktiga. Det skulle vara viktigt att det i de tomma lokalerna skulle komma aktiviteter som inte bara är vård i olika former, utan affärsverksamhet med dörren öppen så att säga, från morgon till tidig kväll. Det andra önskemålet är att Hangöborna själva skulle stödja "sina" affärsidkare året om.

Om S-Market försvinner står en liten matbutik på Berggatan på mångas önskelista. Små matbutiker som skulle satsa på färskvaror kan ändå inte klara sig i priskonkurrensen med de stora kedjorna. I större städer köper också många redan nu sin matkasse på nätet.

Ingen enkel ekvation, med andra ord. Företagarna vid Berggatan är aktiva och idérika.

Men de behöver fler kunder. Inte bara på sommaren, utan året om.

Yrsa Grüne-Luoma