Aktion rädda ejdern

Naturvård Ejdern har under de senaste tio åren minskat alarmerande i antal. I Hangö började man i fjol placera ut häckningsskydd, så att honorna skall få ruva i fred.

– De senaste tio åren har antalet häckande par i Skärgårdshavet minskat från toppsiffran 40 000 till cirka 5000 par, säger Mikael Kilpi.

Kilpi har forskat i ejderns liv och leverne utanför Hangö i 30 års tid, och är den som håller i trådarna för räddningsaktionen för ruvande ådor i Hangö och Åboland.

Hangöborna sluter upp för ejdern

I fjol tog turistbyrån initiativ till att folk fick vara med och bygga häckningsskydd för ejdrar, och dem placerade man ut bland annat på Märaskär och Smultrongrund på Hangös södra sida. I år följer man upp projektet med nya skydd och genom att kartlägga häckningsresultatet.

– Det här ett sätt att värna om miljön i Hangö, som är vikig för oss alla, säger Ilse Klockars, marknadsföreningssekreterare på turistbyrån och vildmarksentusiast.

Projektet involverar många aktörer i Hangö: frivilliga, föreningar, företag, stadens sysselsättningsenhet för arbetslösa och på ett mer officiellt plan Världsnaturfonden WWF.

– Det är fint att så många vill vara med, kommenterar Klockars.

Också i Åbolands skärgård pågår motsvarande projekt med att placera ut ejderskydd.

Havsörnen värsta fienden

Ejderskydden som placeras på ställen där ejdern har historia av att häcka, har sluttande tak, under vilket ådan kan ligga på sina ägg.

Artens största naturliga hot finns i luften och stavas havsörnen. Tackvare de senaste årtiondenas idoga satsningar på att rädda havsörnen från att utrotas, är stammen i dag stark och livskraftig. Ejdern är för rovfågeln ett lätt byte:

– Ejdern häckar också så tidigt, att den tar vid som föda efter att örnarna fått sin mat under sälarnas kutning i mars, berättar Kilpi, och tillägger att det förmodligen är en av orsakerna till att ejdrarna överger yttre skärgården och i stället söker nära land.

Den låter sig inte störas av människor, som tvärtom utgör ett skydd mot havsörnen, som ogärna slår ner där det rör sig folk. Bengtskär i Åbolands skärgård är paradexemplet på en ö, där det finns mänsklig aktivitet som ejdern utnyttjar till fullo.

– Bengtskär är som en förlossningssal för ejdrar, där ligger honorna på rad och ruvar, säger Klockars.

Att de inte räds folk, betyder ändå inte att man som människa skall gå alltför nära deras reden, eller knacka på taket till skyddet.

– Nog skall man lämna dem fred, aldrig skall man störa häckande fåglar, säger Kilpi.

Men det är inte enbart havsörnens utbredning som bidragit till att ejderstammen minskat. Också andra faktorer spelar in och problematiken är ganska komplex.

Dessutom gör trutar, måsar och kråkor sitt till, genom att plundra reden på ägg och ungar, då ådorna tvingas fly undan örnen.

– Ejdern flyr genom att flyga i väg, ofta också genom att dyka. Genom att tvinga ejdern att dyka länge kan havsörnen trötta ut den, förklarar Kilpi.

Inget etablerat mönster än

Av de skydd som placerades ut i fjol, utnyttjades inte alla. Däremot fungerade till exempel en terrass till ett av husen på Smultrongrund som ett "naturligt" skydd: 7-8 ådor ruvade under terrassen.

Kilpi berättar att man i Åboland, gått lite annorlunda till väga.

I Hangö har man placerat ut skydden på platser där ejdern förmodas häcka, i Åboland vill man se om man kan locka fåglarna att häcka på nya platser genom att erbjuda skydd.

Målet med ejderskyddsprojektet är att jämföra resultat och på så sätt hjälpa stammen att repa sig.

Varför är det då viktigt att hjälpa ejdern på traven?

– För att ejdern är världens finaste fågel, förstås, säger Kilpi med ett skratt.

FAKTA

Ejder

Heter Somateria mollissima på latin.

En stor och tung dykand som blir 60-70 cm. Känns igen på sin kilformade näbb och hannen på sin karakteristiska svartvita skrud.

Flyttar korta sträckor. I Finland förekommer den från Kvarken i norr till Borgå i öster. Blåmusslan utgör dess huvudsakliga föda.

Lägger ägg så tidigt som i april, och ruvar i 25-30 dagar. Häckar i kolonier. Ådorna har en ruvningsstrategi, som gör att de ser efter varandras ungar.

Kuriosa: I Hangö kallas gudingen också för ådtupp: "Här vet man vem som styr och ställer när det gäller ådfågeln", säger Kilpi.