2020 lugnet före stormen?

Goda grannar. Denis Strandell och Ragnar Lundqvist, Hangös och Raseborgs stadsdirektörer, stöpte nyårslyckor tillsammans och kunde ur dem utläsa att vården kräver mycket pengar även nästa år. Det visste de i och för sig utan att stöpa tenn – båda städernas budgetar har nyss klubbats igenom. Bild: Lina Enlund

Nästa år står ekonomin fortsättningsvis i fokus i Hangö. Om det vittnar både stadsdirektör Denis Strandell och de nyårslyckor han stöpte tidigare i december.

Vi sammanstrålade vid en spis i mitten av december för att stöpa nyårslyckor. Denis Strandell har stöpt nyårslyckor förr, det märks, och tolkningarna av figurerna har han koll på. Med avstamp i det smälta tennet visionerar han om Hangös kommande år.

– Jag ser både pengar och sjukdom i nyårslyckan. Släta, blanka ytor betyder pengar och matt tenntrassel står för sjukdom, säger Strandell.

Och det ligger nog något i det, mycket av stadens verksamhet kretsar kring pengar och sjukvård.

– Vi har tillsammans med Raseborg de högsta sjukvårdskostnaderna i Nyland.

"Reform är nödvändig"

Han sätter stort hopp till en reform av social- och hälsovården. Den ursprungliga reformen blev ju inte av enligt regeringen Sipiläs modell. Men arbetet med landskapsreformen har fortsatt under först Antti Rinnes och nu Sanna Marins ledning.

En ny modell har redan presenterats för kommunerna. Enligt den bildas fem landskap i Nyland. För den här landsändan gäller ett landskap som sträcker sig från Hangö till Esbo.

– Reformen är nödvändig, strukturomvandlingen är så snabb att vi inte kan reda upp det själva, säger Strandell.

Svåra beslut väntar

Men en social- och hälsovårdsreform fixar inte ensam de strukturella problem som finns och som långt beror på befolkningsutvecklingen. Invånarna blir färre och äldre.

– Prognosen ser mördande ut. Följer vi det värsta scenariot har vi 6 000 invånare år 2040. 30 procent är pensionärer redan nu, det är inte långt till 40 procent, säger Strandell.

Han tror överlag att 2020 kan bli lugnet före stormen.

– Vi måste liksom grannstaden Raseborg vidta strukturella åtgärder. Skolnätet måste ses över, vi måste sakta börja flytta resurser från den yngre ändan till den äldre. Beslutsfattarna behöver inse att vi måste avstå vissa saker. Vi måste göra det som är nödvändigt, säger Strandell.

Han tillstår att det är otacksamt att driva de här frågorna. Att inte få gehör är frustrerande.

Konjunkturkänslig stad

Nästa år tror Strandell kommer rulla på i liknande banor som 2019. Rätt återhållsamt, således.

– Ganska långt blir det nog "business as usual". Konjunkturerna oroar mig dock litet. Hamnen är så fruktansvärt konjunkturkänslig. Det tonmässiga rekordet slog vi enbart på grund av gasrören som skeppades via Koverhar. Räknar man bort dem ser det inte så rosigt ut. En liten avmattning i Tyskland syns genast hos oss, över huvud taget är vi rätt maktlösa i förhållande till världskonjunkturerna, säger Strandell.

Även inhemska konsumenters beteende känns av i Hangö.

– Köper folk färre nya bilar märks det, eftersom 80 procent av bilimporten går via Hangö.

En klar fördel är Hangö hamns unika läge, samt att den är Finlands enda hamn som är automatiserad för att vara öppen dygnet runt.

– Vår hamn har investerat massor, alla system och all infrastruktur är i skick. Eftersom många stora investeringar är gjorda i hamnen är vi rustade för en liten nedgång.

Investerar med eftertanke

Några nyinvesteringar finns ändå i Hangös planer, även om det sker med måtta. Behovet är egentligen det dubbla jämfört med vad man de facto investerar.

– Vi har inte mycket handlingsutrymme, vi måste banta rocken, säger Strandell målande.

5 miljoner finns i investeringspotten, varav 1,5 för underfarten som förenar stadshalvorna på var sida om järnvägen. Den nya bron som Trafikledsverket ska bygga med början nästa år kommer också innebära investeringar för staden framöver, exakt hur mycket vet man däremot ännu inte.

Strandell ser med tillförsikt på privata satsningar i sin stad och efterlyser mod.

– Utbyggnaden av Drottningberg påbörjas nästa år och det är jättefint. Om en stad inte förändras så dör den. Förändring är livsviktigt, fast det finns en motståndskraft bland invånare. Det motståndarna inte ser är att det finns en potential i att folk köper och bygger. Men man behöver inte vara rädd för folk som kommer och bygger och gräver ner miljoner i staden.

Budgeten för 2020 har ett överskott på cirka 220 000 euro – att få det att hålla kommer vara en utmaning i sig då man tampas med osäkra skatteintäkter och sjukvårdskostnader som kan skena i väg utan att man kan påverka det, konstaterar Strandell.

Sysselsättning en utmaning

Utmaningar finns alltså, både nästa år och på längre sikt, tillsammans med Raseborg och städerna var för sig. Gemensamt huvudbry vållar bland annat stängningen av SSAB i Lappvik nästa år.

Man hoppades på stöd från statligt håll då man tillsammans med Novago åkte och uppvaktade den förra arbetsministern Timo Harakka i början av december. Dessvärre fick man inte det gensvar man hoppats på.

– Vi får göra en ny visit till ministeriet, säger Strandell.

Städerna hade också satt mycket hopp till Arbets- och näringsministeriets sysselsättningsprojekt som syftar till att underlätta för arbetslösa att hitta lediga arbetsplatser. Hangö och Raseborg skickade in en gemensam ansökan, men hörde inte till de utvalda och får alltså inte delta.

– Arbetstillfällen och arbetstagare korrelerar inte i Hangö. Vi har 1,09 arbetsplats per Hangöbo i arbetsför ålder, så det är inte brist på arbetsplatser, säger Strandell.

Det råder brist på ingenjörer och högskoleutbildade laboranter och kemister, nämner han.

Strandell lyfter i sammanhanget fram satsningar på kustbanan samt elektrifiering av Hangö-Hyvingebanan.

– Kan du pendla till och från Hangö på en timme och femton, tjugo minuter är det helt acceptabelt. Jag sätter också hopp till digitaliseringen så att folk kan arbeta mer på distans.

Mer läsning